Du är här:Start > Blogg > Ulrika Backman

Ulrika Backman

22 aug

När två New Forestponnyer och två tjejer...........

När två New
Forestponnyer och två tjejer av samma skrot och korn träffar varandra

Efter fyra och ett halvt års uppstallning för Rindi på en
ridklubb utanför Umeå kände vi i fjol höst att det var dags för en förändring.
Vi bytte både stall och klubb och med facit i hand var det väldigt tur. Numera bor Rindi på Hippologum i Umeå där Umeå Ryttarförening huserar. Vid Hippologum bor 67 privatuppstallade hästar och det finns plats för cirka 45-50 ridskolehästar så det är en stor anläggning. När vi flyttade in i november 2015 trodde jag att det skulle vara betydligt mer liv och rörelse än vad det är, det
är i själva verket ganska lugnt och jag tror det beror på att stallarna är så
finurligt byggd i olika skepp så man rör sig mest där man har sin häst. Jag
tror Rindi trivs lika bra på anläggningen som vi människor gör, ponnyn är lugn
och kan ofta vila och slumra i sin box utan att bli störd.

När vi flyttade till Hippologum visste jag ju inte att det
bara skulle vara en tidsfråga innan äldsta dottern Minette skulle sluta med
hästar vilket hon gjorde strax efter årsskiftet 2016 och då klev Caroline då 12 år in på arenan och började ta ett stort ansvar för Rindi vad gäller skötsel och ridning.

Våren gick och Carro red och tränade Rindi självständigt med
lite överinseende från sin storasyster då och då. Om jag minns rätt så var det i april som vi kände att det var dags att börja träna hoppning för hopptränare efter problem med en muskel på Rindi under hösten 2015 som mest troligt orsakats av en sadel som inte passade henne ordentligt. Nu var muskeln åtgärdad och Rindi ordentligt rehabiliterad och sadeln bytt och när vi började fundera på hoppträna igen hade vi så tur att det var bara att börja i en grupp som inte redan var full. I och med detta så lossnade det ordentligt med kamrater i stallet för Carolines del. Vi hann bara dyka upp utanför manegen till den första hoppträningen innan några andra små ponnytjejer välkomnade oss till hoppträningsgruppen och de tyckte det var så roligt att vi skulle börja. Hur glad i hjärtat blir man inte som mamma då?

Det visade sig att i denna hoppgrupp fanns redan en tjej,
Wilma, som är i Carros ålder och inte nog med detta! Wilma har också en New Forest ponny som heter Golden Eye e: Firfod Jetset u: Miss Moneypenny ue: Willoway. Det tog inte lång stund förrän tjejerna blivit
riktigt goda vänner och även New Forest ponnyerna. I vår och på försommaren har det varit en massa stallhäng och ridturer och tjejerna har även umgåtts utanför stallet. Caroline och Wilma pratar om New Forest Ponny SM och hur roligt är det inte att vara dels jämnårig och ha New Forest ponnyer, rida i samma hoppgrupp och stå uppstallad på samma anläggning och kanske kanske nu också sträva mot samma mål? Visst skulle det vara roligt att någon gång åka på New Forest Ponny SM och vi i team Backman tänker göra ett seriöst försök att ta oss iväg ändå från Umeå något år. Jag har sagt att i så fall måste Rindi gå minst LA dressyr och gärna LB hoppning innan vi gör en så lång resa men vi har ju tid på oss att träna för att nå våra mål då Caroline är 13 år och har flera år kvar på ponny.

Målet när Caroline började hoppträna i vår var dels att komma in i gruppen med nya kompisar och att i höst vara tillbaka på LD nivå. Redan i somras i juni infriades tävlingsmålet då Carro och Rindi hoppade LD + 5 med en andraplats. I juli åkte vi iväg och hoppade LD och LC på ett klart godkänt sätt och jag hoppas det fortsätter framåt nu. I höst väntar åter hårt jobb och seriös planering med både hopp- och dressyrträningar för att Caroline och Rindi ska kunna utvecklas tillsammans. Framför allt hoppas jag att både ryttarinna och ponny får vara friska Ä det är viktigast av allt.

Till detta inlägg bifogar jag bilder av Caroline, Wilma, Rindi och Prinsen och jag hoppas ni kommer att träffa kvartetten på New Forest Ponny SM om ett eller två år.

Kategorier

Ulrika Backman

12 fr aug

Hej alla som gillar New Forest ponnyer!

Hej alla som gillar New Forest ponnyer!

Jag heter Ulrika Backman och är 47 år gammal och jag bor i
Umeå med yngsta dottern Caroline som är 13 år.
Minette 20 år har precis flyttat hemifrån och slutat med hästar till lillasysters
stora glädje som nu tagit över familjens New Forest ponny Magic Blue Rindi.
Rindi är e: Dart Light och u: Fredriksbergs Ran ue: Fredriksbergs Kavat.
Rindi är född och uppvuxen på Gotland hos Marianne Gustafsson
som föder upp New Forest ponnyer där alla heter Magic Blue.
Rindi betyder murgröna på Gotländska och är Gotlands landskapsblomma.
Det finns ett apotek, ett energibolag, en restaurang och en studenkår på Gotland
som heter Rindi. Vidare finns fem kvinnor i Sverige som har tilltalsnamnet Rindi.
Och en New Forestponny som numera bor i Umeå!

I mina tidigare dagar har jag liksom många andra ridit på ridskola och parallellt
med detta sprungit i stallen i byn där jag växte upp,
Degernäs en mil utanför Umeå. Ganska snart kom jag i kontakt med travet då jag
blev skötare till en nordsvensk travhäst som hette Månbesta. I stallet föddes
också föl och det är nog därifrån jag blivit intresserad av stammar på hästar.
När barnen blev lite äldre och vi skulle köpa ponny blev det först en
islandshäst eftersom jag själv hade det som tonåring men det var inte vad vår
familj behövde så islandshästen såldes och en före detta ridkskoleponny köptes
in och hon hade i alla fall en pappa som var New Forest. När den ponnyn blev
arton år tyckte vi att hon skulle få gå i pension och det var dags för
ponnybyte.

Min tanke var hela tiden att köpa en svenskfödd ponny med
historik, det vill säga att jag ville veta exakt vart den varit och vad den
gjort tidigare. Det skulle vara ett sto (med tanke på framtida avel) relativt
ung och jag var tidigt inne på renrasig New Forest ponny då jag gillar rasen.
En mångsidig ponny med fin exteriör och en fint lynne. Är det inte fantastiskt
att precis våren 2011 när vi skulle byta ponny så var Rindi till salu och hon
fanns drygt en mil söder om Umeå!

Det visade sig att Rindi kommit till Norrland direkt från
uppfödaren Marianne Gustafsson våren 2010 och när Rindi blev till salu hade hon
under sitt första år i Norrland blivit inriden och startad några
hopptävlingar. När vi första gången en
solig majdag mötte Rindi var hon nyss fyllda sju år, snäll och väldigt känslig.


Den där dagen på första provridningen tänkte jag att Ä"Den
här ponnyn blir det inte" men efter tre provridningar var Minette besluten om
att köpa henne. Jag trodde det skulle bli för svårt för oss med en så outbildad
ponny men mamman i familjen som hade henne till salu sa: -"Minette har haft en
läromästare, nu behöver hon en utmaning".
Och visst blev det en utmaning och en ordentlig sådan. Rindi var inriden
sen ett år tillbaka men inte särskilt utbildad och lägg därtill en oerhört
känslig ponny så har vi Rindi i ett nötskal. Bland annat gick hon och slängde
konstant med huvudet och jag trodde det berodde på vargtänderna. Det var det
inte. Trots att vi lät avlägsna dessa ett par veckor efter köpet slutade inte
Rindi slänga med huvudet. Det tog år innan det gick bort, eller visst kan hon
slänga med huvudet när hon blir otålig idag också men det är inte alls på samma
nivå. Det tog ett bra tag innan Rindi sänkte garden och tog oss till sig. Hon
var snäll men lite på sin kant och jag minns en dag i maj året efter vi köpte
henne och hon gnäggade till oss när vi kom till stallet. Då hade hon liksom
accepterat oss och släppt oss nära in på livet.

Rindi visade sig vara en väldigt snäll ponny utöver att hon
är så känslig. Aldrig har hon skenat, stegrat eller bockat och jag behöver inte
vara orolig när barnen är ute och rider då Rindi sköter sig och går fram överallt.
Minette har lagt ner ett jättejobb på Rindis utbildning och det är några
dressyrtränare vi slitit ut under årens lopp.
Innan Minette slutade rida för ett halvår sedan hann hon och Rindi
tävla upp till LB med vinster och placeringar i dressyr och placering i LB
hoppning. I fjol när Minette och Rindi gjorde sin näst sista tävling i dressyr
fick dom 66 % i LB. Rindi är långt mer utbildad än LB i dressyr och jag hoppas
Caroline kan komma vidare där då Rindi har ett oerhört fint steg och jag tror
ekipaget kan komma längre i dressyr än hoppning där Rindi fegar på högre höjder
men vi får se vad Caroline kan åstadkomma med Rindi med mer träning.

I fjol tog sig Minette och Rindi till finalen i dressyr av Agria Pony Trophy som för
oss i Norrland reds i Östersund. Det är den längsta resa vi gjort då vi lagt oss
på en nivå i tävlandet som inte innebär att åka jättelångt dels på grund av att
vi inte kommit till högre klasser och ekonomin.
Vi har dock en dröm och det är att Caroline och Rindi ska komma iväg på
New Forest ponny SM 2017 eller 2018. Ska vi åka från Umeå till Vetlanda
eller vart det nu går så måste ekipaget upp på LA i dressyr i alla fall.

Om jag återgår till Agria Pony Trophy finalerna i fjol så var det två Magic Blue ponnyer
från Marianne Gustafssons uppfödning som var i final vilket jag tycker var väldigt roligt.
Förutom Rindi var det Magic Blue Bercilak som ägs och rids av Emilia Rönnkvist
som red sin final hos Vetlandaorten.
Om jag minns rätt var båda Magic Blue ponnyerna tvåa i finalerna.
En av bilderna i inlägget är på just Minette och Emilia som vi träffat en gång.

Även om Rindi är en tävlingsponny och har tävlat frekvent under alla år vi haft henne
så är Rindi framför allt en kär familjemedlem som kommer stanna hos oss hela livet.
Trots att jag hållit på med hästar många år och haft en hel del egna genom livet finns
ingen häst som gått till mitt hjärta som Rindi gjort.
En mycket speciell ponny, godheten själv och så älskad.
När Carro faller för åldersstrecket är planen att ta föl men vi får se vad som händer.

Jag återkommer under augusti månad med fler inlägg,
hälsningar // Ulrika

Kategorier

Ulrika Backman

MÅNADENS GÄST-BLOGGARE
Ett nytt inslag på SNF’s hemsida blir ”Månadens Gästbloggare”. Det är tänkt som en stafett!
Man bloggar under en månad (ca 1 inlägg/vecka, fler är tillåtna!), och sedan tillfrågar man en ny person som tar över! Viktigt att man får ett JA från nästa person, så att stafetten inte bryts!
Ämnet man bloggar om ska på något sätt ha anknytning till NF-ponnyerna! Bilder som anknyter till blogginlägget är ett stort plus!